Elen är billig, men effekten är dyr
Det här är det första som brukar överraska åkare som går över till el. Själva kilowattimmarna är sällan problemet. Det som svider är räkningen för effekten, alltså hur mycket ström du drar samtidigt.
Tänk dig en vanlig tisdagskväll på en depå utanför Jönköping. Klockan är halv sex, åtta lastbilar rullar in nästan samtidigt och alla kopplas in direkt. Laddarna går för fullt. Mätaren registrerar en topp som sedan styr nätavgiften för hela månaden. En enda halvtimme kan alltså kosta tusentals kronor.
Det är här en effektiv lastbilsladdare gör skillnad. Med en effektiv laddare menar jag inte den snabbaste, utan den smartaste. Och skillnaden mellan de två är ofta större än man tror.
Varför effekttoppen äter upp marginalen
Många elnätsbolag i Sverige har gått över till effekttariffer eller är på väg dit. Du betalar då inte bara för hur mycket el du använder, utan också för din högsta uppmätta effekt under en viss period. För ett åkeri med tunga fordon blir det väldigt konkret.
En tung elektrisk lastbil drar ungefär 1,1 till 1,4 kWh per kilometer beroende på last, väder och topografi. Kör den 300 kilometer om dagen behöver den runt 400 kWh. Gånger tio fordon blir det 4 000 kWh per natt. Om allt ska in på några timmar behöver du en anslutning som klarar mycket hög effekt, och det kostar.
Men vet du vad? Lastbilarna står oftast still i tio, tolv timmar. Det finns tid. Problemet är att en dum laddare inte vet om det. Den laddar för fullt tills batteriet är fullt och stänger sedan av. Resultatet blir onödigt höga toppar och onödigt dyra abonnemang.
Smart laststyrning är hjärnan i depån
Laststyrning, eller lastbalansering som en del säger, låter tekniskt. I praktiken är det ganska enkelt. Systemet fördelar den effekt du har tillgänglig mellan fordonen så att ingen topp sticker iväg.
Säg att din anslutning klarar 400 kW. Utan styrning kanske tre laddare på 150 kW var redan spräcker taket. Med styrning delar de på effekten, prioriterar den lastbil som ska ut först på morgonen och fyller på de andra när det finns utrymme. Chauffören märker ingenting. Ekonomichefen märker skillnaden direkt.
Faktum är att många åkerier kan skjuta upp en dyr uppgradering av elnätsanslutningen i flera år bara genom att styra laddningen klokt. Det kan handla om hundratusentals kronor i grävarbeten, transformatorer och anslutningsavgifter som aldrig behöver betalas. Eller som en driftschef uttryckte det för mig: vi köpte inte mer el, vi köpte bättre timing.
Det bästa av allt är att moderna system ofta pratar med fordonens telematik. Laddaren vet vilket batteri som är nästan tomt och vilken bil som bara körde en kort sväng runt stan. Då slipper du gissa.
Nattladdning, spotpris och rätt timing
Har du följt elpriset de senaste åren vet du att det kan svänga rejält under ett och samma dygn. Mitt på natten kan priset vara en bråkdel av vad det är klockan åtta på morgonen eller sex på kvällen.
En lastbilsladdare som kan kopplas till spotpriset kan helt enkelt vänta. Den ser att priset sjunker efter midnatt, lägger huvuddelen av laddningen mellan ett och fem och ser ändå till att alla fordon är fulla till klockan sex. Det kräver ingen manuell insats. Det är bara inställningar.
Hur mycket sparar man då? Det beror förstås på prisområde och säsong. Men flyttar du en stor del av 4 000 kWh per natt från dyra till billiga timmar blir det snabbt pengar som syns i bokslutet. Och kombinerar du det med lägre effekttoppar blir effekten dubbel.
Vissa åkerier går ännu längre och kopplar in solceller på taket eller ett batterilager i depån. Batteriet laddas när elen är billig och stöttar laddarna när behovet är som störst. Det låter lyxigt, men för en större depå kan kalkylen faktiskt gå ihop.
En stillastående lastbil kostar mer än du tror
Här kommer något som sällan står i offerten. Driftsäkerhet.
En dieselbil tankar du på närmaste mack om något krånglar. En elbil som inte blev laddad under natten står där på morgonen med halvtomt batteri och en chaufför som ringer dig klockan fem. Leveranser blir sena. Kunder blir irriterade. Kanske måste du hyra in en ersättare.
Därför spelar laddarens kvalitet enorm roll. Det handlar om robusta kontakter som klarar att kopplas in och ur hundratals gånger i månaden, kablar som inte blir stela som frusna trädgårdsslangar i januarikylan, och mjukvara som larmar innan något går fel istället för efter. En laddare med fjärrövervakning kan upptäcka ett fel klockan två på natten och flytta laddningen till en annan punkt automatiskt.
Fråga alltid leverantören om drifttid, servicenivåer och hur snabbt en tekniker är på plats. En billig laddare som står stilla en vecka om året kan bli den dyraste investering du gjort.
Batteriet tackar dig för lugn laddning
Batteriet är den enskilt dyraste komponenten i en elektrisk lastbil. Behandlar du det illa kostar det dig, kanske inte i år, men om fem år när kapaciteten börjat sjunka.
Snabbladdning med väldigt hög effekt är fantastiskt när du behöver det mitt på dagen. Men att varje natt pressa in maximal effekt i ett batteri som ändå ska stå still i tio timmar är onödigt. Lugnare laddning ger mindre värme, och värme är batteriets fiende.
En smart laddare anpassar effekten efter batteriets temperatur och laddnivå. Den kan också förvärma batteriet och hytten innan avfärd, medan bilen fortfarande sitter i laddaren. Då tar du energin från nätet istället för från batteriet, chauffören kliver in i en varm hytt istället för att skrapa rutor, och räckvidden blir bättre de första milen. Små saker. Men de summeras.
Räkna på helheten, inte på prislappen
Det är lätt att stirra sig blind på inköpspriset när man jämför laddare. Jag förstår det. Siffran står där, svart på vitt, och den är lätt att jämföra.
Men den verkliga kostnaden finns någon annanstans. Den finns i nätavgifterna du slipper, i elen du köper billigare, i anslutningen du inte behöver uppgradera, i lastbilen som faktiskt rullar ut i tid och i batteriet som håller längre. Lägg ihop det över fem eller åtta år och bilden blir en helt annan.
Ett tips är att göra en enkel totalkostnadskalkyl innan du bestämmer dig. Hur många fordon har du idag? Hur många om tre år? Hur länge står de still per dygn? Vilken effekt har du tillgänglig? När du har svaren på de frågorna blir det plötsligt mycket tydligare vilken lösning som passar just din verksamhet.
Glöm inte heller att det ofta finns stöd att söka för laddinfrastruktur. Reglerna ändras då och då, så kolla vad som gäller just nu innan du skriver på något.
Börja smått men planera stort
De flesta åkerier elektrifierar inte hela flottan på en gång. Man börjar med två, tre bilar på de mest förutsägbara rutterna, ofta regional distribution där bilen kommer hem varje kväll. Klokt.
Men gör ett misstag många redan har gjort och du får betala dubbelt. Om du drar kablar och bygger fundament bara för tre laddare kommer du att gräva upp asfalten igen om två år. Planera infrastrukturen för framtiden även om du bara installerar laddare för nuet. Förbered rör, utrymme i elcentralen och ett styrsystem som kan växa.
Så, vad är egentligen en effektiv lastbilsladdare? Det är inte den med flest kilowatt i broschyren. Det är den som laddar rätt fordon, vid rätt tidpunkt, med rätt effekt och till rätt pris, natt efter natt, utan att du behöver tänka på det. Det är där pengarna finns.
Läs mer här: lastbils-laddare.se